Fortsatt satsning på implementeringsforskning

Vårdalinstitutets satsning på implementeringsforskning fortsätter. Det nya forskningsprogrammet för innevarande verksamhetsperiod, ”Ledarskap och implementering av hälsoreformer och innovationer”, kan ses som en fortsatt utveckling av institutets tidigare forskningsprogram, men med en betydligt starkare inriktning mot implementeringsforskning.

- Under senare tid har implementeringsforskning blivit ett vedertaget område, men fortfarande är det få forskningsinstitutet som tagit upp denna typ av forskning som ett eget område. Man kan säga att Vårdalinstitutet här går i bräschen, säger professor Lars Wallin, ledamot i Vårdalinstitutets styrelse, som har lång erfarenhet av implementeringsforskning.

Komplext område

Implementeringsforskning är ett komplext område. Dels handlar forskningen om att lära sig mer om de metoder som underlättar spridandet av forskningsresultat, dels om vilka faktorer som påverkar införandet av forskningsresultaten i de verksamheter som är berörda. Dessa faktorer kan höra samman med ledarskap, individers egenskaper och utbildningsbakgrund eller miljön man jobbar i. Forskningen kan fokusera på flera av dessa aspekter eller enbart en, exempelvis ledarskapets betydelse för en lyckosam implementering.

- Fler och fler inser nu att vi inte bara kan producera forskning och riktlinjer, utan vi måste också se till att forskningen kommer till användning. Kunskapssamhället genererar mer och mer kunskap som vi måste lära oss att hantera på ett klokt och rationellt sätt. Det handlar inte minst om samhällsnytta, att effektiva och bra vårdprocesser ska komma personer med vårdbehov till del, fortsätter Lars.

Två profilområden

Vårdalinstitutets nya forskningsprogram fokuserar på två profilområden. Det ena området benämns "Organisatorisk samverkan för tillgodoseende av sammansatta vård- och omsorgsbehov". Forskningen ska här ge ökade kunskaper om organisatoriska samordningsvinster i vården av personer med sammansatta vård- och omsorgsbehov. Programmet ska stödja projekt som analyserar dels olika modeller för samverkan och dels effekter av olika slags samordnings- och samverkansarrangemang.

Det andra profilområdet benämns "Det lokala ledarskapets roll vid implementering av hälsoreformer och innovationer inom vård och omsorg". Forskningen ska här inbegripa ledarskapets roll och betydelse inom vård och omsorgsverksamheter för äldre, personer med långvariga sjukdomar och funktionshinder. Frågeställningar som här kan bli aktuella handlar exempelvis om kulturella och strukturella faktorer, vilken betydelse olika ledarstilar kan ha i ett förändringsarbete, men också om vilka olika hälsoreformer som uppfattas enkla respektive problematiska att införa.

- Implementeringsforskning har redan tidigare varit en del i Vårdalinstitutets verksamhet men det är först nu som det tydligt avspeglas i institutets agenda, menar Lars.
 

- I implementeringsforskningen räcker det ofta inte med ett perspektiv, man behöver en kombination av olika perspektiv. Vårdalinstitutets tradition av tvärvetenskaplig forskning är här en fördel. Vårdalinstitutet har också en tradition av interventionsforskning. Jag ser gärna att man nu tar med sig det synsättet i implementeringsforskningen. Även där behöver vi testa hur olika interventioner fungerar för att till exempel stödja en chef i en implementeringsprocess, fortsätter han.

Postdoktoral kurs

Sedan ett par år tillbaka erbjuder Vårdalinstitutet en utbildning i implementeringsforskning på postdoktoral nivå, ”Utmaningar och metodfrågor i implementeringsforskning inom vård och omsorg”. En ny kurs ges under 2013 med kursstart i mars. Sista ansökningsdatum är den 30 november.

- Det är en populär kurs som har ett stort söktryck, säger Lars som är en av kursledarna.

I denna kurs studerar man bland annat teorianvändning inom implementeringsforskning, relevanta frågeställningar, design, metodval samt etiska problemställningar. Kursdeltagarna utformar också en egen forskningsplan med fokus på implementeringsfrågor.

Lars Wallin har lång erfarenhet av implementeringsforskning och han vet också hur svårt det kan vara att omsätta nya forskningsrön i klinisk verksamhet. Som sjuksköterska och chef för en intensivvårdsavdelning för sjuka spädbarn arbetade han på 1990-talet med vårdutveckling.

- Under den tiden ledde jag ett nationellt projekt som tog fram riktlinjer för neonatal omvårdnad. Det var ett gediget material som vi presenterade på en konferens och det mottogs också väldigt positivt. Men trots att man inom vården upplevde riktlinjerna som mycket bra, så visade det sig senare att de inte kom till användning i någon större omfattning. Denna erfarenhet har allt sedan dess präglat mitt forskningsintresse, avslutar Lars.

Läs mer:
Vårdalinstitutets nya forskningsprogram är fastställt av styrelsen. Som underlag för deras beslut har Staffan Johansson, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, gjort en genomgång av aktuellt forskningsläge inom området.

Till dokumentet